Israel

För två år sedan reste vi med våra två yngsta på en rundresa genom Israel. Vi organiserade hela veckan själva. Från flyget till bokning av boenden och naturligtvis hyrbilen. Vi anlände en torsdagskväll till vårt första boende, ett slags gammalt kongresscenter som hade förvandlats till ett bed & breakfast. Ett rum med dusch och toalett, en våningssäng och två enkelsängar. Det kändes som att vi var på skolresa, där påsarna med chips vandrade från säng till säng.

Från vårt fönster blickade vi ut över Jerusalems stadsmurar, där ordet Pesach var projicerat med stora bokstäver. Det är en judisk högtid där man minns slutet på judarnas slaveri och uttåget ur Egypten. Det är alltså judarnas påsk.

"Jerusalem, oh guldets stad, för evigt ung fast gammal du är." En sång som verkligen hedrar staden – en stad från 3000 f.Kr., med en rik historia och kultur och oerhört många sevärdheter. Alla kulturer är representerade där, vilket också gör att staden, trots sin höga ålder, har en supermodern och hip sida. Vi vandrade och strövade runt en hel del, gick Via Dolorosa, besökte naturligtvis Klagomuren, promenerade på Tempelberget och njöt så mycket vi kunde av alla de läckerheter som dessa olika kulturer erbjuder.

Med svetten på ryggen

Eftersom vi själva hade hyrt en bil upplevde vi det ibland som ganska spännande. En stund under färden genom bergen, med ökenliknande landskap runt omkring oss, fick vi syn på en stor "gränspost" på avstånd. Fullbemannad av militären, med tungt artilleri i beredskap, kom vi holländare inrullande. Vi trodde att vi körde runt i ockuperat territorium med vår israeliska hyrbil. Det är något man absolut inte ska göra – man riskerar att bli beskjuten. Åtminstone var det budskapet vi hade fått med oss från uthyrningsföretaget. Det visade sig att det inte var något problem alls, bara en extra bevakningspost. Men ordentligt utrustad, åtminstone enligt våra holländska mått mätt. Vi fick andas ut, torka svetten från ryggen och kunde sedan fortsätta.

Vi flöt runt i, eller snarare på, Döda havet, klättrade upp till Ein Gedi, besökte Galileiska sjön och stannade även till i Nasaret. Vid Galileiska sjön övernattade vi på ett vandrarhem, med en riktigt trevlig plats på taket att sitta och varva ner på kvällen, omgiven av framför allt många unga människor.

I Nasaret väcktes vi mycket tidigt av böneropet från moskén, för morgonbönen. Med all respekt vände vi oss om och sov ett par timmar till. Vår sista dag och övernattning innan hemflygningen var i Tel Aviv. En hip och modern stad med framför allt väldigt många unga människor. Vi tog en sista eftermiddag på stranden, där vi brände oss som aldrig förr. Hur var det möjligt – något som aldrig hänt mig tidigare, jag har alltid tillräcklig SPF till hands, men inte den här gången alltså. Det händer tydligen mig också ibland, tyvärr.

En resa att aldrig glömma

Sammantaget en resa att aldrig glömma. Vi fick framför allt stor respekt och förståelse för andra kulturer, övertygelser och den rika historia som Israel erbjuder – verkligen ett tips att åka dit.

Önskar dig ett riktigt härligt, avslappnat och framför allt soligt påskhelg.