Annandag jul-tankar

De flesta av helgens utmaningar är avklarade – hur har det gått för dig? Myser du i soffan med en serie, eller sitter du vid ännu ett familjekalas eller besöker din bestie?

Det är fantastiskt att ha familj och fira jul tillsammans med dem, men den tryggheten gäller tyvärr inte alla. Ibland har man ingen familj kvar, eller så har livet tagit en annan väg.
I sådana stunder är vänskap oerhört värdefull, och din bestie kan lika gärna vara en familjemedlem, din syster eller bror.
Har du besties som du kan vända dig till på sådana dagar är det verkligen härligt. Och om det inte är så – kan du räkna på dem som din bestie?

Personligen tycker jag att det är ganska djupa frågor, och har jag ett färdigt svar på dem? Nej, inte riktigt.
Jag funderar på det här ibland. Det finns vänskap som kommer, men tyvärr också sådan som går. Hur sorgligt det än kan vara handlar det oftast om att släppa taget, ge vänskapen en ny innebörd, men framför allt att inte glömma att uppskatta det som varit, de fina minnena, och att njuta av de värdefulla vänskaper som berikar mitt liv nu.

En ny bestie i varje fas?

När jag ser tillbaka på de olika faserna i mitt liv märker jag att det i varje fas också är andra vänskaper som träder fram. Vi söker alla kontakt med andra, efter den person där vi känner igen oss, och det har att göra med vilken fas man befinner sig i i livet.

När våra barn gick i lågstadiet var jag, vid sidan av familjen, väldigt upptagen med skönhetssalongen som jag då drev hemma. Min arbetsdag började vanligtvis mellan 8.45 och 9.00. Och innan dess var mitt köksbord flera morgnar i veckan fyllt av mamma-väninnor. De tröp in från klockan 8.20, och kaffet stod redan klart. Jag hade turen att inte behöva lämna barnen på skolan, eftersom vi bodde precis intill.
Att det satt tre till fyra väninnor vid mitt köksbord på morgnarna var mer regel än undantag.
Supermysiga stunder, korta men kärnfulla, med en kopp kaffe. Och om det drog ut på tiden? Jag gick bara till jobbet och tjejerna fortsatte prata, de stängde dörren efter sig.

Var det djupa vänskaper? Absolut, på sitt sätt. Särskilt värdefulla för den perioden – vi satt trots allt i samma mammaskepp. Varje morgon fick vi klaga lite på de oroliga nätterna och barnen som inte ville skynda sig till skolan.

Likadant med den fas då jag var mycket aktiv musikaliskt i vår kyrka. Jag var kontaktperson för alla musikteamen och såg till att gudstjänsterna hade ett bra upplägg med vacker musikalisk inramning.
Våra tre musikteam bestod var och ett av en lovsångsledare, en grupp sångare och ett band. Det var alltså en stor skara människor. Genom den nära kontakten, som gick djupare än enbart det organisatoriska, byggde man upp ett starkt band med varandra. Det upplevde jag som mycket värdefullt. Man delade tron med varandra, mycket glädje & sorg, och lärde sig framför allt av varandra vad det innebär att tro i vardagen. Vi hade trots allt samma mål. Även för den perioden var det absolut värdefulla vänskaper.

Att släppa vänskaper

Tyvärr händer det också att man måste släppa vänskaper, och det är egentligen något som drabbar alla människor. Har du alltid ett eget val i det? Nej, det tror jag inte – även det är en del av livet.
Ibland blir det bara så, ditt liv tar en annan riktning än den andres, ni tappar kontakten, du hittar inte längre samma frekvent eller så får du nya kollegor för att du börjar jobba någon annanstans. På så sätt avslutar man en period utan att aktivt välja det.
Men ibland inser man också att ens eget bidrag inte varit till nytta, det är också verkligheten, hur tråkigt det än är.

Även vi har fått släppa ett antal vänner, trots att vi inte velat det.
Delvis hade det efteråt ändå att göra med att det var vänskaper som framför allt hörde till en viss fas. Men det insikten kommer senare, som så ofta.

Best friends forever?

Lyckligtvis finns sådana, och du kan känna dig välsignad om du har sådana vänner. Vi har dem, lyckligtvis!
Våra besties – hos dem kan vi dyka upp oanmälda, till och med på annandag jul!
Ses jag med mina besties ofta? Absolut inte, det varierar mycket. Ibland ett ordentligt snack, ett samtal, och ibland är det bara ett meddelande – det kan räcka gott och väl.
Hos besties spelar det ingen roll.

Jag hoppas att du också har en sådan bestie, även om det bara är en! För med besties behöver du inga hinder som håller dig tillbaka – det viktigaste är att ha äkta vänskap och att värna om den.

I dag, annandag jul, ansluter vi oss till familjen.
Jag önskar dig en fin, välsignad annandag jul, vad du än gör!

Kärlek, Anja