På semester
På semester vid Titisee och senare i Italien fortsatte jag flitigt att simma mina banor varje dag – inget simbassäng i sikte, utan härligt badande i Titisee och sedan i Lago Maggiore. Min man som trogen vakt på solstolen vid sidan, med koll på mig så att jag inte plötsligt skulle försvinna ner till sjöbotten. För att hålla sig inom linjerna är ingenting för mig. Titisee var förresten riktigt kallt, det märkte jag tydligt av pulsen. Efter ungefär sex minuter lugnade den sig… och det gjorde jag också.
Lago Maggiore hade en helt annan temperatur – den var ungefär lika varm som bubbelbadets vatten i en inomhusvattenpark. Man höll på att börja svettas, vilket var helt underbart. Jag kom egentligen hem från den här semestern med en övertygande och entusiastisk plan om att fortsätta simma i öppet vatten hemma i Sverige. Och sakta följa med när temperaturen sjunker – en utmaning, men i mitt huvud lyste lampan grönt. Utomhusbadet i vår by hade nämligen redan stängt sina dörrar för säsongen. Den sista dagen firas alltid stort – ta med dig hunden in i bassängen. Njut med hela familjen och samtidigt väntar det på dig lite mat och dryck som en avslutningsfest. Ett suveränt ögonblick.
Och hemma igen...
Hemkommen från semestern, i mitten av september, började det regna ordentligt. I och för sig inget problem – vårt land behövde det verkligen – men vattentemperaturen utomhus sjönk rejält. Och med det sjönk också mitt entusiasm och mod att fortsätta. Dessutom skulle jag behöva göra det ensam; ingen ville ge sig ut på det här äventyret med mig.
Jag sa för några meningar sedan att jag är envis – tja, det stämmer inte riktigt. När det gäller utomhussimning har jag kastat in handduken. Nu är jag stolt innehavare av ett abonnemang på ett inomhusbad och de första banorna är avklarade. Dra sina banor innan jobbet, duscha och sedan till kontoret. Det låter enkelt, men det är det inte alls. Det krävs lite att vänja sig. Först ut ur den varma sängen, utan att duscha hemma, kläder på och sedan bara ta väskorna och ge sig iväg.
När jag kom fram till simhallens parkering visade det sig att jag verkligen inte är den enda "galningen". Badet var mer än fyllt och de unga hade absolut övertaget. Det är ändå ett något annorlunda publikålderssnitt jämfört med utomhusbadet. Där är de flesta simmarna 70+ och i inomhusbadet dominerar 30-åringarna. Väl i vattnet fick jag leta rätt på min plats. Via omvägar – från bana 3 till bana 5,5 och till slut bana 8 – hamnade jag på bana 1. Längs väggen, utan att sicksacka genom vattnet, fick jag nöjet att dra mina banor den här morgonen.
Äldre damer
Under duschen stod jag och pratade lite med två unga män. Det händer mig naturligtvis inte varje dag. Efter en trevlig inledning slängde de ur sig sin frustration: "kunde inte de där äldre damerna stanna kvar i utomhusbadet – det var sååå trångt". De här männen visade sig alltid simma i inomhusbadet, utan att bli översvämmade av det här gänget med trevliga äldre damer.
Ja, och där stod jag med håret fullt av schampo, ögonen hårt slutna…… precis fyllda 59. Inombords skrattade jag högt, men kände mig också lite nervös – inte riktigt panik – och tänkte nästan högt: "svälj, handlar det här om mig?" Jag sköljde först ut håret, öppnade ögonen igen och sa leende: "ja visst, vad trångt det är" och bekände samtidigt med rodnade kinder: "jag simmar också alltid i utomhusbadet – ni gör inte det?"
Nej, naturligtvis inte – inget utomhusbad för de här männen. Speedos på, matchande simglasögon och vältränade axlar som bara fortsätter att utvecklas, till glädje för varje kvinna. Där stod jag, tillsammans med två glada muskelbuntar som förklarade för mig hur de simmar sina banor. Flera likasinnade i två banor, sedan göra ett varv. På det sättet kan man ryms 3 till 4 simmare samtidigt i två banor. Utomhusbadets "gubbar och gummor" tog verkligen en hel del plats, pratandes medan de drog sina banor – det enda som fattades var kaffet.
Det är koden
"Så fungerar det alltså" och ännu mer självsäkert: "jag tycker det är en bra idé, bra att ni säger till – det ska jag också börja med. Trevlig helg ni två, lycka till idag och vi ses nästa gång." Coolt va! Jag är säker på att de båda männen tittade på varandra med en min av "uhhh, vad var det där?"
Spelar ingen roll, jag går glatt vidare. Och jag ska nog svänga förbi sportaffären och köpa ett par simglasögon – för det verkar vara koden.
