Blue Lagoon

Första dagen stod Blue Lagoon på programmet. Den mest kända varmvattenkällan där vi tillbringade en hel dag nedsänkta i det härligt varma vattnet – hela 39 grader. Det här badet har islänningarna själva anlagt med restvattnet från kraftverket Svartsengi. Kraftverket pumpar upp glödande hett vatten djupt under marken, som i första hand används för att förse Island med värme och el. Restvärmen används till Blue Lagoon – för oss spelade det ingen roll att det rör sig om restvatten, vi var mer än nöjda. En helt fantastisk upplevelse: kroppen badar i 39 grader medan huvudet utsätts för -10/-15.

Innan man går i badet måste man smörja in håret ordentligt med balsam – det visste vi inte. Så det gjorde vi inte. Det visade sig att det termala badet innehåller hela 2,5% salt. Våra hårsvall påminde efteråt mer om halm än om hår. Varje häst hade avundats oss. Efter en vecka hemma med rätt hårvård ser lyckligtvis våra lockar ut som pånyttfödda igen.

Det är härligt att befinna sig på en plats där ingen känner dig. Från Blue Lagoon tog vi oss till en restaurangpub i Reykjavik – en öl, en hamburgare, med vandringsskorna fortfarande på fötterna, håret som halm och utan makeup! Vem bryr sig, och det smakar lika gott ändå!

Ut på äventyr

Efter maten vilade vi en stund i sängen – vi var ordentligt utmattade av Blue Lagoon. Ändå stod vi på startlinjen igen runt 20.30, till fots på väg mot vår nästa samlingspunkt för norrskensutflykten.

För att se norrskenet ordentligt måste man bort från ljuset, utanför staden, där ingen ljusförorening syns. Även månskenet kan vara en störningskälla och ge för mycket ljus. Förutsägelserna för att se norrsken den här kvällen var dåliga – kraftig molntäckning, och när det klarnade syntes en fullmåne. KP-indexet (0–9), som anger aktiviteten i atmosfären, låg på 1–2 för kvällen – alltså inte särskilt högt. Vår turistbuss dundrade i hög fart fram på djupt snötäckta inlandsvägar. Den som känner mig lite vet att jag inte tycker om det. Lyckligtvis har jag en ganska jordnära dotter som gav mig en blick som sa: lugn mamma, det här är ingenting, det ordnar sig. Äventyrlig var resan definitivt.

Vi anlände till slut, efter drygt 2 timmar på bussen, någonstans i the middle of nowhere, på en avlägsen parkeringsplats. Vår busschaufför kallade sig själv the Aurora whisperer och viskande kommenterade han vårt äventyr. Han gjorde det lite mer speciellt än de andra resguiderna – redan hans berättelser längs vägen gjorde resan mycket underhållande. Med sitt lagereld bredvid bussen, den varma isländska chokladen och de härliga kakorna var han ostoppbar. Molntäcket hade lättat något och vi hade en stor fullmåne – inte det mest gynnsamma alltså. Precis när vi klev ut ur bussen såg vi en liten smal strimma norrsken försvinna upp i himlen. Vi tittade på varandra – puh, vi har i alla fall sett det. Men samtidigt den där besvikelsen: om det är allt........

Det här kom vi för!

Efter ungefär en timme av strövande i snön, med korta uppvärmningspauser vid lagerelden, var vi ganska klara med det. Klockan var 00.30, vi var trötta efter dagen och det var otroligt kallt. Bara JÄTTEKAAAALLT!!! Vi sa till varandra: låt oss sätta oss i bussen, så åker vi hem tidigare.

Vi hade knappt satt oss ner när vi hörde folk skrika .... alla sprang ut ..... och ....... JAAAAA ...... det här kom vi för. Från det ögonblicket var det som om himlen dansade för oss. Himlen svepte från grönt till blått och lila. Vilket fantastiskt naturfenomen, vilket privilegium att få vara här. Något som verkligen gör en alldeles stilla.

Vi låg i sängen runt 03.00, trötta men nöjda, redo att nästa dag ge oss ut på nytt äventyr: Golden Circle Tour. Under de två dagarna därefter fick vi se väldigt mycket av Island på den turen – geysrarna, vattenfallen, men också Reykjavik självt.

Sista kvällen avslutade vi med en isländsk cocktail – inte direkt billig, men väldigt god och ... "nu när vi ändå är här"!

Island är verkligen värt ett besök! Inte bara landet, utan också människorna – avslappnade och väldigt gästvänliga. Vi åker absolut tillbaka en gång till. Quality time med någon speciell, i en vacker miljö – den här bockar jag inte av från min bucketlist.