Måndagsmorgon, efter att alla lämnat huset, går jag in i salongen och tittar i min kalender. Svetten bryter ut direkt – dubbelbokad, och jag har bara ett kvart kvar innan den första kunden troligen kliver in genom dörren. Osäker som jag är, funderar jag i smyg: ska jag låta det hända och se hur det går, eller tar jag ändå telefonen och ordnar något? Jag tvekar alltså…….

Min första kund, fru A ska jag kalla henne, är en riktigt trogen kund genom åren. Fru B, ja, hur ska jag säga det snyggt, är mycket punktlig, en dam, och känner sig ibland lite mer än de andra. Åtminstone är det mitt intryck från de båda gångerna hon besökte salongen.

Hur som helst tar jag med mig mitt kaffe – den härligaste koppen hela dagen, tycker jag förresten – och ser fru B komma, och strax bakom henne stannar också fru A:s bil.

Jag känner spänningen stiga och inser att det nu är för sent att ta ställning till om jag ska ringa eller inte.

Båda går in i salongen tillsammans och jag hälsar dem hjärtligt välkomna, men jag kan inte dölja min förvåning över att se dem båda samtidigt. Det känns som att spela teater, och jag är faktiskt riktigt irriterad på mig själv för att jag inte upptäckte det här misstaget tidigare.

"Öhh", stammar jag försiktigt, "jag tror att jag har en tid inbokad med er båda samtidigt"?! Min hals rodnar redan och båda trollar i ett nafs fram sina bokningskortar, snabbare än jag hinner reagera, och samtidigt tar jag också fram min kalender. Som om jag skulle hitta lösningen på situationen där.

"Inte den bästa starten, så här på måndagsmorgonen" – och jag bestämmer mig i mitt huvud för att ändå vara ärlig och erkänna att jag har fel, att jag gärna vill hjälpa dem båda, men att jag tyvärr bara har ett par händer.

Efter att jag bett om ursäkt visar det sig att fru B är mycket förstående och hanterar mitt misstag på ett fint sätt. Hur fel hade jag inte om henne – och med en kärleksfull klapp på axeln från hennes sida erbjuder hon sig att flytta bokningen en vecka.

"Det passar faktiskt mig bättre också", säger hon. Det var tydligen meningen.

Återigen en läxa för mig – jag hade helt fel om henne…. Och nu, efter alla dessa år, är hon fortfarande en av mina trognaste kunder.