Du väljer en SPF baserat på faktorn: hur mycket skydd vill du ha? Men visste du att ingredienserna spelar en stor roll för skyddet och att inte alla solfilter är lika stabila? Om du verkligen vill sola säkert bör du läsa den här bloggen!
Solkrämens ursprung
Solkrämen lanserades som produkt för första gången 1948. Den utvecklades av kemisten Franz Greiter, efter att han själv fick svåra solskador under en bestigning av ett högt berg i Österrike 1938. Det dröjde alltså ytterligare 10 år innan han kunde lansera en produkt. Först på 1960-talet lanserade han begreppet "Sun Protection Factor", som vi idag känner globalt som SPF och använder som standard för att ange en solkräms effektivitet.
Efter andra världskriget förändrades normerna – där en blek hud tidigare var ett statussymbol, blev det brunare ett trendigt ideal. Detta eftersom en solbränd hud ansågs visa att man var välbärgad och hade råd med många semestrar till varmare länder. Den kosmetiska industrin blev under den här tiden allt större och mer sofistikerad, och man lyckades ge solkrämen en attraktiv kosmetisk förpackning. Det ledde till ett brett urval av SPF-faktorer, som faktor 2, 5, 10, 15, 20, 25, 30 och 50.
Dagens solkräm
Faktorn i en solprodukt uppstår inte av en slump, utan genom en kombination av ingredienser i bestämda koncentrationer. De ingredienser som ger skydd mot UV-strålning kallas solfilter. Utöver dessa solfilter tillsätts mjukgörare, konserveringsmedel, emulgeringsmedel och doftämnen till solkrämen. Här satsar de olika kosmetikamärkena stort, eftersom varje märke vill att just deras solkräm ska vara unik och upplevas som den bästa.
Det är också en nackdel som vi som konsumenter inte alltid är medvetna om. Alla dessa tillsatser i en solkräm – för att den ska smörja bra, inte klibba, dofta gott och kännas mjuk på huden – går ibland på bekostnad av produktens kvalitet. Det finns nämligen en stor grupp ingredienser som kan ha negativa effekter på huden och hälsan. Parfym kan exempelvis orsaka hudirritation, uttorkning eller reagera med solstrålarna på huden. Vissa typer av alkohol i kosmetika skadar hudbarriären. Och inte alla solfilter är bra för hälsan.

Skillnaden mellan solfilter
Solfilter delas in i fysiska (även kända som minerala) filter, naturlig solkräm och kemiska filter. Kemiska filter låter negativt i moderna öron, men det bör du inte se det som. Båda typerna av filter fungerar nämligen på olika sätt och har både för- och nackdelar.
Det kemiska solfiltret
Det finns många typer av kemiska filter som har utvecklats genom åren. För närvarande kan du hitta ungefär 20 stycken inom den holländska kosmetikaindustrin. Syftet med ett kemiskt filter är att tränga in i hudlagret och där absorbera UV-A- och UV-B-strålningen, så att UV-strålarna oskadliggörs. Det kemiska solfiltret behöver 30 minuter för att tränga in i huden innan det ger tillräckligt skydd. Fördelen med detta kemiska filter är att det kan vara relativt vattenbeständigt, eftersom filtret tränger in i huden och inte lätt sköljs bort.
Den stora nackdelen med kemiska filter är att en grupp av dem kan tränga in i blodomloppet och där orsaka hälsoproblem, som hormonella störningar. Dessutom är inte alla kemiska solfilter stabila när de kommer i kontakt med UV-strålning, vilket innebär att de inte ger det skydd som produkten utlovar. Utöver det kan vissa kemiska solfilter orsaka hudirritation, soleksem och kontaktallergi. Några kemiska solfilter som du bör undvika är: Benzophenone-3, Ethylhexyl Methoxycinnamate, Octyl Methoxycinnamate och Octocrylene. Med dessa namn kan du hitta dem på ingrediensförteckningen. Ofta finns dessa solfilter i de billigare solkrämerna.
Frågan är därför varför dessa sämre kemiska solfilter fortfarande används inom kosmetikaindustrin. Vissa kemiska solfilter är redan förbjudna enligt EU:s kosmetikaförordning, men det finns ännu inte tillräckliga vetenskapliga bevis för alla kemiska filter. Och kosmetikaföretagen som tillverkar solkrämer vet också att konsumenten inte vet vad de ska leta efter och ändå köper produkten.
Lyckligtvis finns det även ett antal bra kemiska solfilter som är stabila, inte tränger in i blodomloppet och inte orsakar hudirritation eller allergi. Några bra kemiska solfilter är:
♣ Bis-Ethylhexyloxyphenol Methoxyphenyl Triazine
♣ Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate
♣ Ethylhexyl Triazone
♣ Methylene Bis-Benzotriazolyl Tetramethylbutylphenol (nano)
Det är ganska långa namn, men förhoppningsvis hjälper det om du har den här bloggen till hands när du väljer din solkräm!
Det fysiska/minerala solfiltret – det vill säga naturlig solkräm
Det fysiska solfiltret kallas även mineralt solfilter. Jag kommer ihåg hur detta filter fungerar tack vare ordet "fysiskt" – det lägger nämligen ett fysiskt skyddande lager OVANPÅ huden, som en slags spegel som reflekterar UV-strålning. Till skillnad från det kemiska solfiltret som tränger in i huden, stannar detta som ett lager på ytan. Det finns bara två ingredienser som utgör ett fysiskt solfilter, nämligen zinkoxid och/eller titandioxid. De kan användas var för sig eller tillsammans, och ju högre procentandel zink- och/eller titandioxid, desto högre skyddsfaktor. Nackdelen med dessa solfilter är att de är vita och därför måste bearbetas för att inte lämna ett vitt lager på huden vid applicering. Genom att dela upp de aktiva ämnena i mikroskopiskt små partiklar blir krämen mer transparent. Denna teknik kallas nanoteknologi. Det råder stor diskussion om säkerheten hos nanopartiklar, eftersom de också kan tränga in i kroppen. Lyckligtvis är de flesta kosmetikaföretag transparenta med om de använder nanoteknologi i sina fysiska solkrämer eller inte.
Fysiska filter utan nanoteknologi har många fördelar. De tränger inte in i blodomloppet och är därför inte hormonstörande. De orsakar heller inte hudirritation eller allergi. Det gör dessa solfilter lämpliga även för barn och spädbarn, men också för känslig hud. Dessutom verkar ett fysiskt solfilter direkt efter applicering – ingen inträngingstid på 30 minuter krävs. Många smörjer nämligen in sig med solkräm först när de redan ligger på stranden, eller smörjer barnens axlar först när de redan leker i trädgården. Ett fysiskt solfilter ger dig garanterat omedelbart skydd. Dessutom förhindrar ett fysiskt solfilter att värme från UV-strålning tränger in i hudlagren, vilket är mycket bra för känslig, irriterad eller redan solbränd hud. Utöver det skyddar detta solfilter bättre mot överproduktion av pigment, vilket gör det även mycket lämpligt för att under graviditet förebygga graviditetsmask (melasma).
Ett fysiskt filter är dock mindre vattenbeständigt, just eftersom det ligger kvar på huden och kan torkas bort. I princip bör du med detta solfilter applicera ett nytt lager direkt efter varje kontakt med vatten.
Rätt faktor
Allt fler studier visar att faktor 30 och faktor 50 är de bästa valen för optimalt skydd. Där man tidigare räknade ut hur länge man fick vara i solen utifrån hudtyp och en faktor 10 eller 20, rekommenderas det nu alltmer att smörja in sig med faktor 30 eller faktor 50 varannan timme. En solkräm skyddar nämligen inte bara mot solbränna, utan bromsar också hudens åldringsprocess. UV-A-strålar skadar dina hudceller och deras processer, vilket kan leda till tidiga tecken på hudåldrande, som pigmentering, slapp hud och rynkor. Dessutom ökar oskyddat eller otillräckligt skyddat solande risken för hudcancer.
Slutsats
Den bästa solkrämen enligt specialisterna på Care for Skin är minst solkräm faktor 30 och innehåller en kombination av både ett bra kemiskt solfilter och ett fysiskt solfilter. Det kemiska solfiltret gör nämligen solkrämen något mer vattenbeständig, medan det fysiska solfiltret är stabilare och ger omedelbart skydd. Det finns dock fortfarande få märken som lyckas skapa denna perfekta kombination i sina solkrämer. Därför föredrar vi en fysisk solkräm framför en kemisk solkräm när ett val måste göras. Det är också viktigt att solkrämen är fri från aggressiva alkoholer och parabener och innehåller så lite parfym som möjligt.
Disclaimer: begreppet waterproof får inte längre användas för en solkräm, eftersom den aldrig kan vara vattentät. Skyddsfaktorn minskar vid varje kontakt med vatten. Begreppet "vattenbeständig" kan indikera att en produkt exempelvis fortfarande är 50 % verksam efter två timmar och kontakt med vatten. En solkräm kan därför aldrig skydda hela dagen med en enda applicering.
Hudråd hos Care for Skin
Behöver du råd? Välj då ett gratis skincare-råd hos en av våra Care for Skin-hudspecialister. Det är ett live (online) face-to-face-konsultation på 15 minuter där våra specialister tittar på din hud och ger dig goda råd för att få ut det bästa av din hud.
Via sidan skincare-råd kan du boka denna konsultation.